Att vara tvilling
Det är en fantastisk grej att va tvilling! Vi älskar varandra och ibland är vi även fiender mot varandra. Jag älskar min syster mest av allt på denna jord! Så är det faktiskt!! Vi tjabbar ibland, men det tillhör :) En blick som man kan få av sin one and only förstår man oftast med en gång... Lätt att paila av känslor när man är så nära varandra som ni faktiskt är.. Ibland önskar jag att alla nångång i livet kunde få en tvilling för att kunna förstå hur syster yster och jag ibland kan känna. Folk som glor, pratar för att vi är så lika.. ja det må vi vara, men vi är ändå olika och det är ju bra det. Varför ska det vara så svårt att se skillnad då? Det är galet irriterande när folk hela tiden säger fel! Men under åren har man faktiskt börjat vänja sej, när syrrans kollegor kommer fram och hälsar och man ser ut om ett frågetecken.. Ska man spela med eller ska man säga, ursäkta med du har nog tatt fel? tss... Det känns så bra att ha en tvilling..
Kan inte påstå att vi delar allt.. Men humor, glädje, minnen, sorg och allt ni kan tänka er i den vägen delar vi... Att vi förstår varandra utan ens att tveka är en bra grej. Vet faktiskt inte vad jag hade gjort utan min älskade syster, my one and only! <3 Hon är allt jag har i syskonväg och är glad för det jag fått. :) Alla snackar om att ha en tvillingsjäl, det har jag, utan ens att behöva leta efter henne. Jag är aldrig ensam, hon är ett stenkast bort om det skulle varan nått.. :) Hon är min bästaste vän, sen har jag ju världens bästa vänner runt om mig så klart... Ibland har tanken slagit mig flera gånger då syster yster och jag går tillsammans på stan, hur tänker folk?, varför tittar de på oss? Vi är lika men är vi verkligen så lika? Det är ju trots allt en ljushårig och en mörkhårig. Där går jag med en individ som oftast ställer upp i vårt och tort för mig, jag ställer givetvis upp för henne me.. skulle kunna göra vad om för henne! Kan säga att det inte går en dag förrän jag tänker på henne. Ingenting får aldrig hända henne, det tillåter jag inte. E där för dej då babysiss!
Jag skriver om min one and only pga att vi har kollar på bion "Jag saknar dig".. fatta vad hemskt det va, där satt vi och lipade och höll varandra i händerna. Man vet aldrig när livet tar slut för en, därför ska man passa på att ta vara på det som vi har här och nu. Tänk vad hemskt det skulle vara att mista en del av sig själv!? Urk, många känslor som dök upp under bion må ja säga. En sevärd film för de som vill förstå hur vi tvillingar tycker och tänker. Kan säga att man kände igen sig som tusan under filmen, saker som de gjorde som även jag och min syster gjort när vi va yngre.. te.x; Ligga i sängen och bara titta på varandra och småprata.. Egentligen behöver man inte prata utan bara ligga och titta på varandra och sen bara skratta åt ingenting. Att förlora sin tvilling skulle göra mig crazy! hade nog reagerat som hon i filmen.. kommer tro att sin andra hälft finns för en, trots att man inte kan se, röra och höra henne. Kan säga att jag lipade ett antal gånger under de två timmarna och fem minutrarna som vi satt i salongen! Man fick helt klart en tankeställare när man hade tittat på filmen, älska de personer som du har nära och ägna tid till dem, man vet aldrig när resan slutar för en. Egentligen kan man inte gå runt och tänka på sånt, men älska de man har nära är en viktig del av livet. Mer kärlek åt folket!! SE filmen!!!!
Herre gud hade kunnat skriva en hel uppat som minnen och känslor som vi delat genom åren, och alla grejer som vi fått för oss att göra. hehe Men det är minnen och de kommer jag förvara så länge ja lever :)
Ett roligt minne va: När Ida och jag hade gjort ett tält inne, genom att sätta fast en massa lakan från vägg till vägg HAHA! Ida do u remember! När vi hade lagt ner madrasserna på golvet, kändes som vi låg i värsta himmelriket hehe.. vita lakan.. Mami och papi fick krypa in i vårt så kallade tält för att ge oss godnatt pussar :) Det e finfina minnen, önskar man kunde uppleva detta igen hehe
